Kommentarer kring Nedansiljans tävlingar

Först och främst vill jag tacka Nedansiljans BK och då främst Lena Dyrsmeds för mycket trevliga tävlingar. Det hela flöt på mycket smidigt. Vädret varierade från stundom moln och regn till sol och värme. Planerna var helt ok, trodde faktiskt att de skulle bli helt förstörd med tanke på allt folk och det regn som kom men så blev inte fallet.

Lördag - Agility klass 2
På lördagen vann vi agility klass 2 tyvärr med fem fel så det blev ingen uppflyttningspinne. Känns rätt trevligt att vi hade snabbaste tiden av de ekipage som kom i mål. Brukar ofta få höra att Kiwi är så långsam. Jag hade bestämt mig för att inte släppa kontakten med Kiwi i detta lopp som jag lätt gör annars. Banan krävde också att man höll i sin hund. Kiwi rev hopphindret som var före slalom och hade några utsvävningar, antagligen för att jag kan vara lite otydlig i min handling. Just slalom är ett hinder Kiwi suger rätt mycket på, därför koncentrerade hon sig ej tillräckligt inför hopphindret före. Samtliga kontaktfält satt och slalomet gick bra - skönt det.

Jag berömde Kiwi regelbundet i detta lopp något jag brukar glömma bort annars. Det påverkade henne positivt kändes det som. Värt att påpeka är att jag hade ont i ryggen hela helgen men valde att tävla ändå. Det är inget jag kan skylla på i detta lopp - det skulle bli värre längre fram.

Övriga lopp
Nu har det gått en tid sedan tävlingarna så jag minns inte i detalj de övriga loppen. Ska försöka summera de kortfattat.

Värt att notera är att slalomet funkade bättre än på länge. Kiwi gick inte ur slalom en enda gång på fyra lopp. Det känns väldigt skönt inför framtiden. Kontaktfälten var även de fina och detta trots att vi körde flygande kontaktfält. Det är vi tunnlar det krånglar för oss och det är just på dessa hinder vi diskat oss eller fått fel den senaste tiden. Jag har fått många bra tips som jag ska tänka på för att undvika detta. Staktet är en annan kombination vi vanligtvis haft svårt för. Tycker mig dock skönja en ljusglimt här. Så till sist - kontakten. Kiwi glider mig ur händerna många gånger. Vår kontakt på banan är någon jag måste jobba mycket med. Om jag dessutom börjar springa lite mer och om jag kan coola ner mig - då kan det bli riktigt bra.

Nu är det inga tävlingar förrän Oskarshamn om två veckor; tävlingsfri helg nu med andra ord. Då får man passa på att träna in de svagheter vi har under tiden.

Inställd träning idag - borttappad nyckel!

Tyvärr blir det ingen träning idag. Vi skulle ha åkt till Lidingö BK och tränat även idag tillsammans med Åsa E. Fast vi kan inte hitta vår garagenyckel. Det finns inte ett enda ställe där vi inte sökt - it's gone! Låssmeden skulle ha 800 kr för att "dyrka" eller klippa upp låstet. Never in my life! Nu var det inte så dyrt att beställa en ny elektronisk bricka från Stockholmshem, fast hänglåset är av granit och kostar över 1000 kr. Inte kul att klippa sönder det, inte lätt heller för den delen.

Nåja - man får ta det lugnt idag så för vi se om man hinner träna i morgon före jobbet.

Träning på Lidingö BK

Idag åkte vi till Lidingö BK och tränade tillsammans med Åsa Emanuelsson och Marianne Fernström. De byggde upp en rätt svår bana som krävde mycket handling och koncentration. Det gick så där för mig och Kiwi. Stundtals var det bra men banan var nog lite väl svår för oss. Istället för att träna på vissa delar av banan envisades jag med att köra hela. För varje gång vi började om blev Kiwi mer och mer låg. Därför bestämde jag mig för att avsluta träningen på ett positivt vis med slalom och balans, Kiwis favorithinder. Kontaktfälten var mycket bra hela tiden så även slalom. Kiwi fixade alla ingångar och gick inte ur slalom en enda gång. Det kändes bra i alla fall.

Jag fick lära mig en del nyttiga saker av Åsa, hon är alltid så generös att dela med sig av sina gedigna kunskaper. Helt klart saker som jag kommer ha nytta av i framtiden. Marianne tipsade mig även om att göra framåtdrivande framförbyten. Jag har nog blivit lite stillastående förrut i samband med framförbyten och det har nog bidragit till att Kiwi blivit osäker och låg. Nu vet jag att jag måste satsa framåt hela tiden, även i samband med t.ex framförbyten. Det ska bli intressant att se vad det blir för resultat på Nedansiljans tävlingar nu till helgen när jag gör som Marianne tipsade om.

Åter fick jag se vikten av att inte släppa kontakten med Kiwi. Det är något jag måste bli mycket nogrannare med. Fast vissa gånger känns det som att Kiwi enbart är olydig. Om det har att göra med att jag är otydlig eller att Kiwi kan vara lite olydig står skrivet i stjärnorna.

Kommentar av tävling i Åtvidaberg

Helgens tävlingar i Åtvidaberg som Linköping HU anordnade blev arrangörsmässigt lyckade. Tävlingsplatsen var mycket bra med fina planer och gott om utrymme. Väl tilltagen framhoppningsbana som tyvärr saknade slalom. Vi stod med husvagnen strax intill tävlingsbanan så boendet var kanon. Det var lite synd att solkanonen brassade av varje dag - av vilken anledning gör den det? Någon som läser detta och vet får gärna förklara det för mig.

Loppen gick sådär! Det var dock inget lopp jag direkt är missnöjd med - snarare tvärtom. De fel och diskningar vi drog på oss var helt och hållet mitt fel. Kontaktfälten satt vid båda agilityloppen men det brukar de göra nu för tiden. Kiwi har väldigt bra kontaktfält. Vid det första loppet körde vi med "flygande" kontaktfält, Kiwi fick att fortsätta mot nästa hinder direkt efter att hon trampat på kontaktfältet. I det andra agilityloppet tvingade jag henne att stå kvar ett tag för att jag skulle kunna placera mig inför nästa hinder. Det gick kanon.

Lördag - hoppklass 2
Detta var nog det lopp som gick bäst. Handlingen funkade bra och Kiwi sprang på snabbare än vanligt faktiskt. Vi diskade oss tyvärr två hinder från mål. Efter en rak 6-meters tunnel fanns ytterligare en tunnel, som inte skulle tas. Nästa hinder var istället ett hopphinder direkt åt vänster efter den raka tunneln. Trots att Madde instruerat mig om att ropa på Kiwi redan när hon var i tunneln, och direkt efter vara påhenne för att på så vis få henne att svänga - ropade jag inte på Kiwi förrän hon var ca 1/2 meter ur tunneln. Då var det för sent och hon rusade i full fart in i den andra tunneln. DISK! Jag är ändå nöjd med detta lopp då jag märkte av en positiv förändring. Kiwi hade mer fart och gjorde allt rätt. Slalom som tidigare har krånglat en del, bland annat i Knivsta satt klockrent i detta lopp. Hade vi nollat detta lopp skulle vi vunnit och då hade vi plockat vår andra pinne i hoppklass 2. Det känns lite snopet eftersom vi var så nära.

Lördag - agiliyklass 2
För mig och Kiwi brukar det ofta gå bra när det är agilityklass. Det var mycket nära att vi hade plockat vår andra pinne i agilityklass 2 här om vi inte dragit på oss en vägran på hopphindret före slalom. Jag var otydlig där och Kiwi hade ingen aning om vart hon skulle. Hopphindret som krånglade var placerat snett upp åt höger till slalom räknat. Det stod inte horisontellt utan vertikallt mot slalomet. Detta lopp flöt för övrigt på bra, samtliga kontaktfält satt bra, Kiwi trampade dock inte men vad gör det när de sitter. Vi sparade nog en del tid genom att det blev "flygande" kontaktfält. Snopet även här att vi drog på oss dessa fel, vi hade annars plockat en pinne även här.

Söndag - agilityklass 2
Här fick jag hjälp av Isabelle Emanuelsson och Madde vid banvandringen. Isabelle gav mig verkligen bra tips som jag med tacksamhet tog till mig. Tusen tack för det. Även Madde kommer med matnyttiga förslag vilket jag också uppskattar. Tack gumman min. Jag är faktiskt mycket nöjd med detta lopp då jag tycker att det flöt på bra. Vi drog på oss fem fel då Kiwi drog mot slalomet direkt efter ett hopphinder. Min plan var att trycka ut henne en bit från slalom för att på så vis underlätta för henne att fixa ingången. Nu var jag dock för sen att ropa på henne så hon drog på eget bevåg mot slalom och en ingång som hon definitivt inte fixade själv. När vi tog om slalomet gick det jättebra! Kontaktfälten satt klockrent och i detta lopp fick hon stå kvar ett tag för att jag skulle kunna placera mig inför nästa hinder. Här hade vi vunnit om vi nollat, det känns lite tråkigt när man hela tiden är så nära. åandra sidan, hade vi plockat en pinne i agility i lördags och en på söndagen, då hade vi varit i klass 3 i agility. Frågan är om vi ens har där att göra redan nu! Men vem vet! Fast det finns en hel del ekipage i klass 3 som vi faktiskt kan vinna över och som vi säkert skulle vinna över de flesta gånger vi tävlade mot varandra.(klicka på rubriken för att se video)

Söndag - hoppklass 2
Detta var en ganska knixig bana. Slalomet kom efter däcket, ganska långt åt höger. Fast Kiwi fixade slalomet galant. Det vi diskade oss på var att Kiwi tog fel tunnelingång vid tunneln direkt efter slalomet. Ingången låg direkt efter slalomet och jag lyckades inte få in Kiwi där. Det var helt mitt fel eftersom jag knappt ropade på henne och visade heller ej med kroppen att hon skulle till vänster. Annars gick loppet bra tycker jag. (Klicka på rubriken för att se video)

Summa sumarum!
Samtliga fyra lopp var positiva i den bemärkelsen att Kiwi var gladare och gick snabbare än på länge. Lite synd att det var så himla varmt på söndagen, något varken jag eller Kiwi gillar. Samtliga kontaktfält satt och slalomet funkade bra. Ingen hinderrivningar! Jag måste tänka på att ropa på Kiwi i rätt ögonblick, över huvud taget kommunicera mer med Kiwi, främst med rösten, men även tänka på hur jag står med kroppen.

Vi hade plockat pinnar i samtliga fyra lopp om vi gått nollade genom dessa. Bara en sådan sak gör att man med spänning ser fram emot kommande tävlingar. Nästa bli Nedansiljans i dalarna. Om vi bara nollar i något lopp kommer det gå jättebra.

Tar med husvagnen till tävlingarna i Åtvidaberg!

Imorgon bär det av till Åtvidaberg där Linköping HU anordnar agilitytävlingar. Vi tar med oss husvagnen dit trots att ena blinkersen inte fungerar. Eftersom det är en tvådagars har vi inte så stort val eftersom annat boende ej kunnat ordnas. Förhoppningsvis kommer vi Även få tillgång till el där vi ska stå med husvagnen.

Idag blir det ingen träning för mig och Kiwi, det är bättre att vi vilar fram till lördag. Dessutom blir Kiwi mer taggad när hon får ha lite "tråkigt" ett tag; samma för mig! Jag ska inte ha några förväntningar med dessa tävlingar; det viktiga är att vi kommer i mål och har kul. Den senaste tiden har vi diskat oss i nästan alla lopp vi deltagit i. Så kan det inte fortsätta och jag måste bli mer lugn och harmonisk på banan. Kiwi är så himla känslig och det blir bara pannaka av alltihop när jag stressar upp mig.

Träning på SSBK

Idag tänkte jag ta med pappa till SSBK när jag och Kiwi ska träna. Hoppas att det vackra vädret håller i sig så vi slipper regnet. Träningen idag ska bara vara positiv, tänker inte bygga några svåra kombinationer utan enbart fokusera på det jag vet att Kiwi tycker är kul. Det kommer alltså bli mycket balans och slalom.

(Kväll) Kom just hem från träningen. Den blev lite ostrukturerad men syftet var att Kiwi skulle ha kul. Det hade hon minst sagt. Slalomen funkade galant, även kontaktfälten. Hon var glad hela tiden så jag är mycket nöjd.

Träning i Vallentuna & middag hos Karen och Bengt

I fredags bestämde jag och Madde oss för att åka till Vallentuna och träna. Vi frågade om Karen ville träna tillsammans med oss och det ville hon. Det var knappt vi hittade till brukshundklubben eftersom de bygger om vägen i området. Efter mycket om och men landande vi på klubben. Karen och Madde började bygga en agilitybana som visade sig hålla klass 2, nästan klass 3 stuk.

Det var speciellt en del av banan som jag och Kiwi hade svårt med. Madde hade placerat en tunnel under balansen, ingången till tunneln låg nästan parallellt med uppgången av balansen. Av någon anledning gick Kiwi in i tunneln - fel hinder alltså eftersom det var balansen som var nästa hinder.

Jag trodde att Kiwi föredrog balansen före en tunnel, fast så var det inte riktigt - inte idag. Kanske var jag lite väl nonchalant just där. Det är i alla fall helt klart något vi måste träna mer på. Kiwi måste även lära sig vad de olika hindernamnen betyder, nu verkar hon inte gått ett skit på det.

Vi avsluta kvällen med god middag hos Karen och Bengt. Tack för underbart god mat.

Lagtävlingar i Knivsta 8-9/7

I Knivsta var det premiär för mitt, Martina, Lena och Cayas lag Speedy Action. Tyvärr gick det inget vidare eftersom vårt lag diskades i samtliga lopp. Jag och Kiwi diskade oss dessutom i samtliga fyra lopp vi deltog i.

Jag måste försöka hålla mig till "planen" - den väg och de lösningar man planerar inför på banvandringen. Hittills har jag tyvärr alltför ofta avvikit från den med diskningar som följd. En annan sak jag måste tänka på är att ropa Kiwis namn när jag vill ha hennes uppmärksamhet, t.ex vid snäva svängar eller när hon ska svänga direkt efter en tunnel. Nu ropar jag här och det funkar inte alls.

Har även tänkt rätt mycket på om jag ska börja köra med mer framförbyten - flygande framförbyten för att inte hindra henne för mycket. Kiwi har inga problem med bakombyten eller blindbyten fast framförbyten kan innebära att jag lättare får kontakt med henne och att hon blir enklare att "få med sig".

Jag måste även börja tänka på den mentala biten; det funkar inte att jag blir så himla nervös. Kiwi blir så låg av detta. Ett första steg blir att tänka på andningen, sedan för jag försöka drömma mig bort till min alldeles egna plats (min egen rosa bubbla som Åsa Emanuelsson säger).

Skönt träningspass på SSBK

Åkte till SSBK och tränade igår. Det har blivit lite av den varan senaste tiden. Fast det har gått rätt bra ändå. Kiwi är mycket piggare och avsevärt snabbare på träning än på tävling. Igår var det inget undantag.

Madde byggde en lagom svår kombination innehållande 12 pinnars slalom, 6 m tunnel, balans, däck, gunga och hopphinder. Träningen flöt på bra. Kiwi var dock en aning ofokuserad på slutet, kanske berodde det på att hon fick vila för lite.

Hon har lite svårt att trampa på kontaktfälten nu eftersom det går så fort. Huvudsaken är dock att hon tar kontaktfälten känns det som. Bara jag jobbar genom hela hindret Är det ingen risk att hon hoppar.

Tävling i Sundsvall med blandade resultat

Efter mycket om och men lyckades man få till ett nollat lopp igen. Första dagen i Sundsvall hade det annars varit lite si och så med. En disk och ett lopp med en vägran (tunnel). Klarblå himmel, det brukar leda till att det går dåligt.

Dag 1
Första loppet var agility klass 2. Jag tyckte att banan kändes helt ok under banvandringen; lagom svår och med ett bra flyt. Tyvärr fick jag hjärnsläpp och glömde ett hopphinder strax före ett staket. Så var man diskat i det loppet. Annars gick det rätt bra...men nog kände man av värmen, Kiwi kanske mer än jag denna gång.

Andra loppet vad hopp klass 2. Här flöt det på ännu bättre men jag gjorde ett försmädligt misstag. Det låg två tunnlar efter varandra och jag tog för givet att Kiwi skulle gå in i den andra därför var jag lite otydlig i min handling med resultatet att Kiwi sprang förbi andra tunneln. Nåja, det blev ingen disk i alla fall, en vägran och jag har inte en aning om på vilket plats vi hamnade.

Dag 2
Andra dagen lyckades vi alla fall i ett av loppen. Hoppklass 2 som vi vann. Därmed plockade vi vår första pinne där. :)
Dagen började dock med agilityloppet. Här fanns en hel del svårigheter, bland annat slalomingången som låg i nära anslutning till en tunnelingång. Den andra svårigheten var att strax efter första hopphindret i staketet, låg balansen och lockade. Vi fixade både dessa svårigheter galant; det var på ett mycket enklare ställe på banan som vi diskade oss.

Jag trodde att Kiwi hoppade kontaktfältet på vägen ner från balansen. Dum som jag år slår jag ut med armarna och säger - nej! Hm, why? Nästa hinder hade varit ett hopphinder följt av ett annat (staket). Fast i och med att jag slog ut med armarna blev det att Kiwi rusade upp på A-hindret och därmed var vi diskade.Detta lopp var annars mycket bra och vi hade vunnit om vi kommit i mål nollade.

Sista loppet för dagen, nu eller aldrig. Hopp klass 2. Banan kändes mycket bra. Här hade vi vår chans, bara mina nerver kunde hålla. Det var lite utsvävningar här och där men vi tog oss faktiskt runt nollade och därmed vann vi och plockade vår första pinne. Hurra!!! Helt plötsligt var det värt att åka over 90 mil T/R till Sundsvall.