Söndagens hopp2 blev ett misslyckat lopp. Vi fick totalt 15 fel. Kiwi var stundtals låg eftersom jag även här stressade upp mig och blev då för hård i tonen mot henne. Jag har även svårt att sluta säga HÄR när jag vill ha hennes uppmärksamhet. Det börjar bli en ful ovana som är svår att vänja sig av vid. Jag gjorde bland annat detta misstag i samband med tunnlarna. Först skulle jag plocka Kiwi direkt efter platta tunneln - tyvärr ropade jag här med för kraftig röst med resultatet att hon blev låg. Sedan var det samma visa vid runda tunneln där jag också behövde plocka henne direkt när hon var ute. Samma sak hände där som vid platta tunneln. Nu får det bli ett slut på detta beteende eftersom det helt stoppar upp Kiwi.
Vad som hände i slutet av loppet är nästan pinsamt. Jag glömde bort sista hindret och trodde vi var i mål. Av publikens reaktion insåg jag till slut mitt misstag. Med ett leende på läpparna tog jag tillbaka Kiwi och slutförde loppet med totalt 15 fel skulle det visa sig. Kiwi hade nämligen även rivit första hindret. Tydligen hade jag satt henne på tok för nära första hindret. Hur som helst kom vi i mål - det är alltid nåt. Börjar bli trött på alla diskningar.
Tänk att det ska vara så svårt att säga hundens namn. De gånger jag verkligen gjort det blir Kiwi en helt annan hund. Det skulle även visa sig i söndagens agilitylopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar