Helsingforskryssning

Sitter här och försöker planera in en helsingforskryssning. Tyvärr är det högsäsong så priserna är inte riktigt vad de brukar vara. Jag är även lite skeptiskt till att ta med Melvin då det absolut inte blir samma sak. Åker man på kryssning känner i alla fall jag att man vill kunna koppla av. Men det kan självklart bli trevligt ändå och nu när svärmor är på besök så är vi en person till som kan underhålla honom, även på båten.

Kiwi i slalom

Postar en liten filmsnutt som tyvärr inte visar slalomingången helt. Farten är hyffsad men jag vet att Kiwi kan gå snabbare än så här. Vid tillfälle kommer jag åter filma när vi tränar slalom och lägger sedan ut den filmen här på bloggen. Det kan vara kul att jämföra.

Vallade på Lidingö

Var och vallade med Kiwi på Lidingö igår. Det har blivt för lite träning den senaste tiden och det märktes av igår. Kiwi lyssnade inte på samma sätt som tidigare och vänster- högerkommandona satt inte klockrent. Stundtals såg det ändå hyffsat ut, speciellt när Kiwi fick ta ut ett gäng får i en hage där vi kunde träna mer koncentrerat. Finns inte så mycket att säga om själva träningspasset mer än att det gick åt pipan när vi skulle testa göra ett längre hämt där jag skickade Kiwi vänster. Hon gled in mot fåren och vägrade lägga sig på mitt kommando. Sedan provade vi två gånger med kortara avstånd och högerhämt. Det gick skitbra. Jag visste redan innan jag började passet att dessa får var mer svårvallade än de vi är van vid. Det märks tydligt att Kiwi blir mer "lydig" när jag har en långpiska i handen. Oftast funkar träningen kanon då. Vid detta pass hade jag bara en liten pinne i handen. På hemresan åkte vi in till Lantmännen och där köpte jag en långpiska. Skönt att ha en egen i fortsättningen.

Lite om ditt och datt

Efter några dagars "slöande" med dåligt samvete som följd begav jag mig ut på en lång promenad i kväll. Klockan var 20:40 när jag började gå och 22:40 när jag kom hem. Det kändes att man gått nonstop i två timmar men det var himla skönt när jag satt mig i soffan. Madde hade äntligen fått lite tid över att sitta vid datorn då Melvin somnade rätt tidigt. Annars klänger han på mamma hela tiden, speciellt när hon sitter vid datorn. Det spelar ingen roll att jag försöker göra något med honom då han prompt ska upp till henne.

Självklart måste jag nämna något om min vikt också. Vågen har stannat på 92 kg. Under en veckas tid har jag inte gått ner ett gram. Å andra sidan har jag inte gått upp i vikt heller. Ska jag vara ärli har jag fuskat en del - speciellt i helgen. Nu när vardagen åter kommit är det strama tyglar som gäller; minst en timmes promenad varje dag, ingen öl - ALLS och maten ska skötas på samma sätt som hittills. Det är inte ovanligt att man "fastnar" på en vikt efter en så pass snabb nedgång som jag haft. Nästan som att kroppen ställer in sig på "skydd" och vägrar släppa ifrån sig något fett. Är man dock envis och fortsätter motionera och sköta kosten så går "luften ur" kroppen och vips står vågen på 89. Mitt mål nu är att väga under 90 kg, slutmålet är någonstans runt 84, kanske ändå ner till 82.

Madde snackar med Tanja nu och eventuellt låter det som att vi åker iväg och tränar en sväng. Svärmor kommer och hälsar på idag och anländer runt 17 så tills dess måste vi vara klara. En snabbstädning hemma återstår sedan drar vi. Jo, en sak till - jag har fått Alphavilles låt "Jerusalem" i skallen och får inte bort den. Det är inte min favoritlåt då jag tycker de har gjort många låtar som är bättre. Ändå är det just den jag har i skallen! Fattar inte. *peace*

Träning på Nacka BK

Åkte till Nacka BK och tränade på en agilitybanan modell klass 1 eller kanske 2. Samtliga kontaktfältshinder fanns med plus två tunnalar, 8-pinnars slalom och hopphinder. Jag hade först lite svårt att hinna med de framförbyten jag valt att göra - hann helt enkelt inte. Därför provade jag att göra bakombyten, trots att jag helst inte vill göra det. Nu funkade det rätt ok och vi kom runt till slut. Det är viktigt att jag jobbar ordentligt. Ibland känns det som att jag väljer att göra bakombyten istället för framförbyten bara för att jag inte orkar springa tillräckligt. Kiwi hoppade inga kontaktfält och klarade slalom varje gång. Bakombytens satt fint och det flöt på rätt bra. Jag blev först lite missnöjd eftersom det strulade en del. Som tur var påverkades inte Kiwi av det men jag måste skärpa till mig. Inte bli så sur när det går illa. Slutet var mycket positivt och det blev ett nytt lyckat träningspass.

Givande träningspass på SSBK

När vi anlände till SSBK var Rune, Sari, och Maria där med sina hundar. Det var nog första gången jag tränat på samma ställe som de - samtidigt. Jag och Kiwi började träna balans, och enbart balanshindret. Starterna funkade ganska bra; visserligen "tjuvade" Kiwi någon gång men det handlade om decimeter. Jag gick ändå tillbaka och satte henne vid utgångspositionen. Kiwi var rätt tänd idag, hon älskar verkligen detta hinder. Farten över balansen är mycket bra och hon visade ingen tendens till att hoppa vare sig- eller nedfart.

Jag varierade belöningen med att ge godis när hon hade 2 tassar på marken och 2 på nedre kontaktfältet med dragkamp och att jag la "busen" strax nedanför nedre kontaktfältet. Jag föredrar egentligen att belöna med godis då Kiwi hela tiden befinner sig på kontaktfältet när hon får sin belöning. När jag lägger en leksak nedanför tar hon den "i farten" och fortsätter iväg. Jag vill att belöningen skall komma när hon befinner sig på kontaktfältet och att det goda, roliga fortsätter under några sekunder, när hon alltså står där jag vill att hon ska fokusera - på KONTAKTFÄLTET. När vi kör dragkamp händer ofta att hon "trillar av" kontaktfältet - det vill jag inte.

Vi körde sedan en enkel bana som jag tror Rune byggt upp. Det var nog klass 1 stuk över den. Egentligen skulle jag skippat det för jag var inte förberedd och gav nog Kiwi lite otydliga signaler. Hon sprang dock på och gjorde inga egenliga misstag. Nästa del var att träna lite slalom, 12 pinnar. Jag stod nog 20 meter från första porten och skickade Kiwi. Hon har ett jäkla drag mot slalom och tar utan problem hela hindret med god fart trots att jag stannar kvar vid utgångspositionen, 20 meter bort - eller längre. Första och andra gången jag skickar henne kan jag stå helt tyst och hon tar hela slalomet själv, men efter ett tag stannar hon upp strax innan och vänder sig mot mig. Jobbar jag istället med rösten och pushar henne tar hon hela hindret på ett mycket bra sätt. Jag valde att skicka in henne från olika vinklar dock ej från kl 13-17 då jag vet att hon har lite svårt för det. Nu vill jag att hon ska få en möjlighet att göra rätt - hela tiden. Därför valde jag att skicka henne från kl 18-22 och det gick alldeles utmärkt, varje gång.

Jo, glömde nästan att vi körde A-hinder och gungan vid två tillfällen, det gick kanon. Det stod även tre hinder efter varandra så vi tränade även lite raksträcka. Det känns som att Kiwi inte tycker att det är lika roligt att träna på hinder som står rakt efter varandra. Hon har inte samma driv - känns det som. Madde säger att jag snackar skit och att Kiwi går lika snabbt då. Nåja, jag är nöjd, med allt från detta pass.

En sak har jag märkt den senaste tiden när vi jobbat mycket med motivationshöjande träning. Kiwi jobbar mycket bättre och har roligare om jag hela tiden "är med henne" och inte släpper henne för mycket. Jag måste jobba mycket med rösten, i ett positivt tonläge och hela tiden vara nära henne. Inte skicka henne mot hinder så hon ensam får "dra". Hon behöver hela tiden mitt stöd och närvara - då jobbar hon bäst.

Grått väder är trist

Himlen är grå och det börjar kännas jävligt jobbigt. Man måste hela tiden oroa sig över vädret när man ska göra saker. Nu har snart hela juli gått och det har inte varit två dagar i rad med vackert väder, inte i Stockholm i alla fall. Visserligen beror det på hur man definierar vackert väder, i mina ögon är det när man kan bada utan att frysa pungen av sig när man kliver upp på land. Man ska inte behöva torka sig torr med handduk. "Den sommar som inte varit, den kommer till slut!" Så säger vissa som vill vara lite tröstande. Men det stämmer inte riktigt. Det kan aldrig bli lika varmt i luften och i vattnet i september som i juli även om det någon dag skulle bli riktigt varmt.

Hur som helst åker vi nog till SSBK och tränar idag. Rune möter kanske upp oss där vid 19-snåret.

Världens bästa Kiwi

Bild på Kiwi, tagen juli 2007. Min fina tjej...Ser verkligen fram emot den dag Kiw får valpar. En av desse kommer bli min, min, min.......Fast först måste vi få henne godkänd vallhund.

Nog med threadles - fram med mer flyt

Threadles hit och threadles dit - tvärstopp, tvärvändingar o.s.v. Ofta ser en svensk agilitybana ut så efter att våra domare byggt den. Fick höra idag att det var en bana på Nedansiljans tävlingar som var helt sjuk. Var den byggd så bara för att jävlas, för att vissa tycker det är kul att många ekipage diskar ut sig? Jag tycker att det bara visar att den personen inte ska vara domare. Ibland får man nämligen den uppfattningen att domaren står och hånflinar åt de som diskar sig ochsyftar på att ekipagen är för dåliga - sedan kanske denna domare själv inte tävlat på år och dar.

Det var intressant att få ta del av våra norska och danska "landsmäns" åsikter kring de svenska banorna. Nedan "citat" säger väl en hel del.

”Vad är det med de svenska domarna som hela tiden försöker bygga banor som är svårare och svårare där flytet för hunden försvinner”

”Om jag skulle träna så här mycket threadles med min hund som krävs för att klara av dessa threadles och threadles efter varandra (3-4 i rad) ja, då kommer jag att köra sönder mina hundars framben”

Skärpning!

Nu får det vara nog! Det blev ingen promenad för mig igår heller. Visserligen blev det dåligt väder men det är ingen ursäkt. För att citera man gode vän Uffe: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!" Det har han fan så rätt i. Nåja, senare idag åker åker vi till SSBK och tränar agility. Madde har ritat en rolig bana som vi eventuellt bygger upp, beroende på hur mycket folk det är där. Vi kan ju inte köra rakbanor och ovaler hela tiden utan jag måste få en chans att träna på min handling också. Lidingö BK hör jag nu från hallen. Visst fan, jag åker gärna dit för det var ett tag sedan.

Alphaville - abstinens

Nu har det hänt igen, jag har Alphaville-abstinens. Kan inte lyssna mig less. Har suttit och kollat in videor på Youtube i princip hela kvällen och jag får aldrig nog. Klicka på länken Alphaville-music om du vill höra och kolla på lite olika videor med detta eminenta band. Deras hemsida hittar du här.

Kort träningspass

Vi hann träna ett kort pass på Nacka BK innan regnet föll. Jag och Kiwi körde lite kontaktfält och det gick toppen. Hon var glad och pigg, satt fint i starten och tog kontaktfälten på ett korrekt sätt. Skickade henne även på några hopphinder och slalom, även det gick fint. Nästa träningspass blir längre och kommer innehålla fler "moment". Jag är skitnöjd med min tjej idag.

Stort grattis Isabelle

Ett stort rungande grattis till Isabelle Emanuelsson på 18-årsdagen. Hoppas du får en superdag!

working bordercollies

Fortsatt enkel träning

Då var det dags för Jonna att åka hem idag. Hon har varit hos oss en vecka nu, gud vad tiden går snabbt. Melvin kommer sakna henne jättemycket och det kommer även jag och Madde att göra. Melvin har faktiskt varit med Jonna i över två veckor nu då även hon var med under Bergslagsveckan. När vi lämnat henne på tåget blir det agilityträning, åtminstone för mig och Kiwi. Jag har ännu inte bestämt om vi åker till SSBK eller om vi helt enkelt enbart tränar slalom hemma. Det skulle vara bra om jag kunde bygga en enkel bana igen, likt den förra gången. Kiwi hade verkligen roligt på banan då, jag med. Just nu är det uppehåll från regn men frågon är hur länge det kommer hålla i sig. Visserligen åker vi och tränar ändå men det är ju skönare om det kunde vara uppehåll. Märkte att Clean run gjort om sin sajt - hittar inte längre de olika kombinationer som fanns. Någon som vet hur man hittar dit?

Alphaville forever

Alpahville är ett band som många yngre säkert aldrig hört talas om. Själv avgudade jag de när jag var yngre och gör det fortfarande. Det var min bästa kompis på den tiden - Alf Åsén som först introducerade detta band för mig. Efter det var jag fast.

A beautiful song "Summer in Berlin" from a beautiful album. Alphaville rules!!

Tankar kring agilityn

Det är med blandade känslor vi väljer att inte åka till Rättvik och tävla i helgen. Jag både vill och inte vill men förståndet säger att vi ska stanna hemma istället. Självförtroendet får sig rejäla törnar när man bara diskar sig hela tiden. Nu är det hög tid att kvalificera träningen annars kan man lika gärna göra något annat - valla får till exempel. Jag vet att vi har hög kapacitet när det väl funkar. Orutin spelar självklart stor roll för min del; Kiwi är min första hund och jag har inte hållt på med agility särskilt länge. Men det är något annat som sätter käppar i hjulet, jag kan inte riktigt greppa vad. Det får bli hur det vill denna säsong, vi kör Kista, Bollnäs och några tävlingar till men helt utan förhoppningar. Nästa säsong, då kommer jag vara i helt annan form, både fysiskt och psykiskt - så även Kiwi.

I våras vägde jag 102 kg och det kändes vill jag lova. Förmodligen påverkades även Kiwi negativt av detta. Nu har jag gått ner till ca 92 kg och har som mål att väga 82 till nästa sommar. Ett mål jag kommer uppnå redan till jul som det ser ut nu. 20 kg skillnad är inte lite och det är otroligt hur mycket rörligare jag blivit redan. SM 2008 är kört för vår del men vi har inget där att göra. Men - till 2009 ska vi fan vara med på SM. Då är Kiwi 5 år. Vi kommer sakta men säkert. Jag har sagt detta tidigare och än har det inte hänt så mycket - tror ni ja!!! Jag vet vad min hund kan prestera i sina bästa stunder. Det finns några fler som sett Kiwi när hon öser på. Hon är inte så tokig då - eller hur!?

Telefonkioskens renässans

De gamla telefonkioskerna bli basstationer där man kan surfa trådlöst - gratis dessutom. Det är Telia som har skapat 700 surfzoner på detta vis. Ett mycket bra initiativ tycker jag.

Läs med på Internetword

Social dag/kväll

Det blev ingen promenad ikväll heller, andra dagen i rad. Nåja, det är inte hela världen så länge man sköter sig i övrigt. Fick besök av Monica med familj idag, det var trevligt. Martina och Martin har också varit här och vi käkade tillsammans. Jag åt en god tonfisksallad - smarrigt värre. Har inte så mycket mer att säga en god natt.

Maddes köplust

Efter att Madde snackat med Martina bestämdes att vi skulle plocka upp henne på Gullmarsplan och åka till Nacka Forum. Först käkade vi lunch, en mycket god sådan åtminstone för min del. Stekta nudlar, grönsaker, kyckling och annat kraffs. Bytte ut pinnarna mot bestick efter ett tag eftersom jag fick kramp i handen. Fördelen med att käka med pinnar är att man äter långsammare. Jag gled omkring lite men hittade inga kläder, letade inte heller för den delen. Biblioteket hade inget att erbjuda denna gång.

Åkte sedan hem med Melvin då han bajsat i blöjan. Väl hemma på Henkan insåg jag att ingen nyckel fanns. Bara att styra tillbaka till Forum där Madde lyckades tigga till sig en blöja från någon godhjärtad människa. Nu sitter jag hemma med Melvin och väntar på att de andra ska komma tillbaka. De tog en sväng mot Kvarnholmen och skulle rasta djuren. Åker in till stan sedan för att kolla på båtar. Hoppas vi hittar en parkering då.

I valet och kvalet

Hjälp! Vad tusan ska man göra en dag som denna? Uffe och Maria skulle åka och bada i en "lagun" vid Ekerö. Jag vill träna, agility, vallning och styrketräna och gå en lång promenad. Men man tar sig inte till att göra ett dyft. Bada lockar mig inte så mycket eftersom jag är en badkruka, enligt vissa. Det skulle vara för den sociala biten jag åker. Träna - hm.......fick just blodsockerfall och slängde i mig en massa mat. Nu vet jag att en ostskiva väger 5 gr om man trycker lite lätt på osthyveln. En ost på 17 % fett per 100 gr innehåller alltså 0,85 gr fett/skiva. Jag har hört någonstans att en skiva ost skulle innehålla 5 gr fett per skiva. Det är alltså kvalificerat skitsnack för då ska den osten innehålla typ 70% fett per 100 gr.

Fetma socialt överförbart?

Harvard university har granskat data under 3 decenier och resultatet tyder på att fetma är socialt överförbart mellan personer som är nära bekanta eller släkt med varandra. Egentligen är väl inte detta så konstigt, speciellt vad gäller sambandet vikt i familjer. Man käkar väl i stort sett samma saker och därför blir man generellt fet i en grupp där man käkar fet mat och tvärtom.

Läs mer här

Rätt att stänga av

Uteblir man från fyra dopingkontroller ska man absolut stängas av. Rasmussens stall Rabobank gör helt rätt som stänger av honom.

Läs mer här

Fortsätt kämpa

Vaknade inatt vi 03:00! Gissa vem som klev innanför dörren? Det var Madde som hade tagit en rejäl krogrunda med sina vänner. Ändå är hon pigg idag men det är typiskt Madde. Stålkvinnan!

Själv klev jag på vågen det första jag gjorde i morse (nej, jag är inte fixerad). Fanskapet stod fortfarande på 92 kg. Det verkar som att jag hamnat i en liten återvändsgränd. Jag har varit med om det förut så det är inget konstigt. Efter en snabb viktnedgång kan det ta stopp ett tag. Men är man bara envis och kämpar vidare med bra kost och mycket motion så får man till slut en chock. Väntar man med att väga sig i en vecka kan man efter ett sådant stopp gå ner 2-3 kg på kort tid.

Kosten igår var under all kritik. Inte för att jag åt mycket fet mat, snarare tvärtom; jag käkade för lite. Dessutom blev det ingen promenad (dåligt Göran). Men vad fan, alla är vi mänskliga.

Lika tjock av lightläsk

VILKET KVALIFICERAT SKITSNACK!!! Jag dricker en massa lightläsk och går inte upp ett gram. Har snarare gått ner flera kilo efter att jag slutade dricka vanlig läsk. Sluta snacka skit om lightprodukter, alla borde väl för fan i rimlighetens namn förstå att man inte kan gå upp i vikt av något som inte innehåller några kalorier.

Läs mer här

Vodka mm

Ok, det blev några vodka med apelsinjuice idag. Alla är vi mänskliga och så länge jag kan stava borde det vara helt ok. Klart slut!

Middag

Det blev sen middag idag. Valde att köpa en lasagne (Euroshoper) den är god som fan och billig. Det får bli min middag idag. Nu gör jag något som jag egentligen inte ska göra. Vad det är får ni gissa!

Nudlar till lunch

Då var lunchen avklarad, det blev nudlar kort och gott. Fast det är riktigt mättande, inte undra på eftersom de innehåller en hel del fett, åtminstone buljongen som blir. Antagligen lär man inte stå sig så länge på detta men det får vi se. Förresten, jag har inte vägt mig på tre dagar nu så kanske har jag gått ner ytterligare ett kilo eller nåt.

Igår hände något konstigt i min kropp. Jag som varit så hima noga med vad jag stoppat i munnen käkade vad tusan jag än kom åt. Nachochips, en halv limpa o.s.v. Blodsockerfall kanske, men jag har inte längre någon mätare så jag kan kolla.

Börjar skriva om min diet och träning

Från och med idag tänker jag även börja skriva om min träning och diet. Under några månader har jag verkligen skärpt till mig med såväl kost, träning och motion. Resultatet har blivit en viktnedgång på 10 kg. Successivt har jag försökt återuppta den styrketräning jag tidigare höll på med. Det har gått många år sedan jag lyfte en hantel sist men nu är förändringens våg på gång. Nu lämnar jag ut allt, vikt, kostintag o.s.v. Men inte i detta inlägg för nu ska jag fixa lunch.

Agilityträning på SSBK

Precis när vi klev utanför dörren på väg till SSBK började det regna. Fast vi hade tur, när vi väl var framme blev det fint väder. Det kändes som en evighet sedan vi var på SSBK och tränade sist. Jag kan inte påstå att motivationen var på topp men nu jävlar skulle vi träna i alla fall. Redan innan vi åkte hade jag bestämt vad vi skulle träna på - en enkel rundbana så Kiwi fick springa som fan.

Jag placerade ett slalom vid varje "raksträcka" - endast fyra pinnar i varje. Sedan hade vi en 6 m tunnel vid ena "svängen" och resten var hopphinder. Kiwi var ganska laddad i början och farten var det inget fel på. Ändå var jag inte helt nöjd. Efter ett tag ville Madde prata med mig. Hon tyckte att jag skulle jobba mer med Kiwi. Under detta pass hade jag mest låtit henne suga på hindren själv medan jag lallade omkring. Jag gjorde som hon sa och valde att springa med henne och peppa henne till tusen och vilken skillnad det blev. Hon gav även ifrån sig det där "gnyende" ljudet som hon tar till ibland när hon blir riktigt ivrig.

Nu rök det visserligen en del hoppbommar med det sket jag i; det viktiga är att Kiwi har kul och att hon ökar farten. Jag är mycket nöjd med vad hon presterade här och jag är även nöjd med mig själv. Det märks att jag gått ner 10 kg för det är mycket enklare att springa nu och jag blir inte lika trött.

På slutet valde jag att träna lite kontaktfält, gunga och balans. Det gick kanon och Kiwi hoppade inte något kontaktfält. Jag valde att lägga leksaken nedanför varje nedfart men kampade även med henne vid något tillfälle när hon befann sig på just nedfarten. Detta träningspass började en smula segt men avslutades på ett mycket positivt sätt.

Madde tränade Luma och det såg jättefint ut. Luna har lite svårt med slalom men allt annat ser toppen ut. Fast helt plötsligt tar Luma ett 8-pinnars slalom, helt utan problem. Hon är bra rolig den där lilla damen.

Förtydling vad gäller agilityn och tävlandet

Den som har läst Maddes blogginlägg från igår kanske förundras över hur vi kan ha ledsnat på tävlandet så till den milda grad. Innehållet i texten avslöjar väl en del men jag tänkte med detta inlägg försöka utveckla vad som menas för min del.

Allt sedan jag började med agility har träningen fått stö över för tävlandet. I det långa loppet är det ohållbart. Under en månad kanske det blir två träningspass men ibland upp till åtta tävlingsdagar. Vem som helst som tävlar i någon sport inser att det är som att dricka ur ett tomt glas - meningslöst! Jag är dessutom mycket mer noggrann vid träning än tävling. Accepterar inte att Kiwi vare sig hoppar kontaktfält eller går ur/in fel i slalom. Då tar vi om hindret kort och gott. På tävling däremot släpper jag det mesta. Upprepas det gång efter annan blir det lätt en ond cirkel. Man släpper lite, lite varje gång och till slut står man där med en hund som t.ex hoppar kontaktfält. Kiwi är ganska "vek" och känslig på banan och går ner sig totalt om jag höjer rösten. Det kan också räcka med att jag tar om ett hinder för att hon ska "dö". Detta är en av anledningarna till att jag släpper på tävling då jag helt enkelt inte vill att hon förlorar glädjen. Här blir det helt klart en konflikt.

För min del kommer jag inte lägga av med tävlandet utan istället dra ner på tävlandet - det är stor skillnad. Jag tror Madde menade detsamma men hon uttryckte sig lite otydligt. Dessutom kommer nog Madde fokusera mer på Luma och hennes träning den närmaste tiden.

Utifrån detta stryker vi oss på tävlingarna i Rättvik och siktar in oss på tävlingarna i Kista istället. Under den tiden kommer jag öka träningsdosen markant och förhoppningsvis kunna gå någon kurs. Vad gäller vallningen är det också något jag måste ta tag i eftersom jag har som mål att få Kiwi godkänd i september efter tävlingarna på Muskö.

Ett förtydligande

Allt som skrivs i denna blogg är mina egna tankar och åsikter och ingen annan skall behöva ställas till svars för vad jag skriver. Om någon vill ifrågasätta något - ta det med mig personligen och inte med någon annan i min familj. Bara för att man tillhör samma hushåll innebär inte att man tycker lika om folk och fä samt hur man ser på olika händelser runt om på agilitybanor eller ur ett rent globalt perspektiv.

Regn och rusk - tid för snusk

Nu mina damer och herrar - regnet har kommit till Stockholm. Just när jag bestämt mig för att åka iväg och träna agility. Nåja, det är väl bara att bita i det sura äpplet och stanna hemma tills skiten lagt sig. Om det nu kommer lägga sig inom den närmaste framtiden för jag har en känsla av att detta kommer fortsätta - länge. Och nej, jag tränar inte i regn. Vill inte utsätta varken min hund eller mig själv för detta i onödan. Skaderisken är för stor. På med regnställ, stövlar och dansa er ut i regnet, hoppa i vattenpölar, gapa och svälj svavelsyrerikt regnvatten så rensar ni kroppen och det är bra för själen - om inte så kläm ihjäl den!!!!

Vägkameror värdelöst!

En vägkamera är bara effektiv om det sitter en kamera i den. Ofta visar det sig att så ej är fallet. Jag har då aldrig åkt på böter för att en vägkamera fångat mig på bild. Men jag kanske är för smart för att åka fast. I mina ögon är vägkameror lika med att kasta pengarna i sjön! De fångar då inte mig!

Läs mer på SvD

Ökat antal idrottstimmar i skolan?

Mer idrott i skolan mot ökad barnfetma! Idrottsstjärnor kräver radikalt fler idrottstimmar i skolan för att komma till rätta med den kraftigt ökande barnfetman och ohälsan. Personligen tror jag inte att ett ökat antal idrottstimmar i skolan påverkar barnfetman. Istället handlar det om vad barnen stoppar i munnen när de väl är hemma och i vilken grad de sysselsätter sig på fritiden.

Läs mer på DN.se

Emigrerar snart

Vad är det som händer? Håller alla på att bli spritt språngande galna!? Madde fick ett telefonsamtal där diverse saker avslöjades. Jag blev så jävla förbannad och har svårt att hålla tyst om vad som sades.

Vi funderar på att emigrera till en annan planet, i ett annat solsystem.

Harry Potter

Kollade på nya Harry Potter idag, den var helt ok. Ylva och Micke var hemma med Melvin - stort tack för det! Jag var helt slut när vi åkte eftersom jag hade varit ute på en lång promenad. Hann i princip inte mer än komma hem innan vi åkte till Söder. Fast det är kul att göra något annat för en gångs skull. Det är inte ofta vi går på bio - tyvärr! De gånger det blir av är det just Harry Potter vi har kollat på.

Peace!

Eriksdalsbadet nästa

Bestämde oss för att åka till Eriksdalsbadet idag. Jonna har aldrig varit där och Melvin hade jättekul sist vi var dit. Höjdpunkten för mig är när man kan hoppa i bubbelpoolen, det är så himla skönt. Ute strålar solen och man får väl njuta av det fina vädret så länge det håller i sig. Längre fram i veckan kommer det åter bli regn så egentligen är man väl dum som inte åker och badar i havet eller nåt istället. Nåja, det viktigaste är att Melvin kan bada och det är lite för kallt i vattnet för hans del om vi ska bada ute.

Jag åker nog inte med hem efteråt utan promenerar istället hem. Det är dags att jag tar tag i den biten igen för det vore synd om man börjar gå upp i vikt igen nu när man rasat 10 kilo.

Vårt enda lopp där vi kom i mål under Bergslagsveckan

Av de sju lopp vi startade i kom jag och Kiwi runt i ett! Ni kan se loppet genom att klicka på länken Filmen agility klass 3 dag 1

Kiwi hade en del utsvävningar i detta lopp, bland annat efter slalom där jag tappar henne totalt och det ser ut som om hon tänker ta slalom igen. Här förlorar vi säkert mellan 3-4 sekunder. Jag måste ropa på Kiwi i rätt ögonblick. Hon får även en ganska vid sväng mellan hinder 3 och 4 samt efter gungan och balansen.

Kiwi kom iväg rätt bra i början av loppet och sög bra i tunnlarna. Även upploppet var bra. Kontaktfälten var däremot inte bra och hon rev oxern. Det blir även ett stopp på nedfarten av balansen, även där förlorar vi en del tid.

Kiwi gick i mål på tiden 41:43 och med tio fel. Om jag skärpt mig och om vi inte fått dessa vida svängar och stopp hade vi säkert landat på en tid under 37 sekunder. Det hade kunnat räckt till en 3-4:e plats! Kapacitet finns och även om det inte ser ut att gå så fort kan vi gå in på en bra tid. Mycket beroende på Kiwis för det mesta tajta svängar. Man kan se även i detta lopp att hon på vissa ställen vänder på en femöring. Kiwi gick mycket snabbare än hon gjort på länge i detta lopp. Visserligen har hon ökat farten rent generellt den senaste tiden men detta lopp är jag mycket nöjd med. Förrutom de missar vi hade. Men allt är ju inte dåligt.

Ps. Det är min vän Uffe som filmat.

Nästan heldag med Ylva

Idag mitt på dagen åkte vi till Nacka BK där Ylva väntade på oss. Luma, Vilda och Kandy körde lite agility medan Tara och Kiwi fick titta på. De behöver verkligen vila efter fyra dagars tävlande som faktiskt satte sina spår i de båda. Luma var duktig (gud vad snabb hon är) likså Vilda. Tyvärr gjorde Madde sig illa och hon fick jätteont i ljumsken. Hoppas att det inte är något allvarligt. Efter träningen åkte vi hem till Ylva där Micke mötte upp efter ett tag. Hundarna fick bada så även några av oss (inte jag). Vattnet var kallt, inte alla tyckte det. Gissa vem som är badkrukan i den här familjen?! Efter det åkte vi till ICA Maxi och köpte käk (tacos) som vi sedan lagade till hemma hos oss och åt med glad aptit. Jag åt till och med chokladpudding med en kvätt grädde. Men vad fan, det är helg även för mig och lite måste man få fuska. Jag får ta tag i saker och ting efter helgen igen för då kommer det inte in något skit i min mun. Ok - vi kollade även på film och Ylva och Micke drog hem vid 23-snåret. Tack för en trevlig kväll och tack för att ni kom.

Åkte hem och strök oss sista dagen

Efter dagens två lopp var både jag och Madde less. Vi bestämde oss helt sonika för att åka hem och stryka oss i morgondagens lopp. Både Tara och Kiwi har gått dåligt idag och det berodde med stor sannolikhet på att det varit för mycket tävlande med långa dagar. Kiwi raserade oxern så den flög, det såg ut som hon inte orkade lyfta benen tillräckligt. Man såg på hela hunden att något var fel så jag valde att kliva av banan. Tara gick knappt runt idag och såg inte alls lika pigg ut som hon gjort den senaste tiden. Det var helt enkelt snällast mot hundarna att skippa morgondagens lopp. Dessutom har både jag och Madde tappat sugen både för agilityn och allt runt omkring.

Över huvud taget blev inte denna vecka som vi förväntat oss. Det började dock bra eftersom Margareta var snäll och lät oss behålla den husvagnsplats vi fick från början. Vi hade nämligen bytt med henne men då istället hamnat på tok för nära vattnet för Melvins säkerhet. Dessutom fanns det en person i närheten där vi skulle bo som vi absolut inte ville ha i knutarna. Nu, så här i efterhand ångrade vi nästan att vi flyttade vagnen!

Många av våra "goda" agilityvänner bodde i närheten av där vi nu skulle bo och vi såg fram emot en trevlig vecka. Nu blev det inte riktigt som vi tänkt oss och vi förstår inte varför! Man kan väl säga så mycket som att man nu har förstått vilka ens "riktiga" vänner är. På ett mycket tydligt sätt har vi nu sett vilka som vill umgås med oss och vilka som inte vill det. Tur att man får upp ögonen någon gång. Detta är något vi aldrig kommer glömma - speciellt en fras från en person vi aldrig trodde skulle slänga ur sig något liknande. Nu vet vi vad vissa går för och ridån går sakta ner!

Det var skönt att lämna denna plats och komma hem igen. Nu riktar jag mina blickar mot de brukshundklubbar som finns i vår närhet och har ännu inte bestämt mig för vilken jag kommer tävla för i framtiden. Jag väljer mellan Stockholm Södra och Lidingö. Madde har redan bestämt sig för Stockholm Södra.

Ps. Ett stort tack vill jag rikta till Åsa och Isabelle Emanuelsson för er support och stöd. Jag vet att det är tack vara Isabelle Madde ens stod ut på dessa tävlingar så pass länge som hon gjorde. Efter att man pratat med Åsa känns allt så mycket bättre. Man får tillbaka självförtroendet och sådana saker. Tack för att ni finns.

Grattis syrran

Idag var det en tävlingsfri dag vilket vi alla behövde. Det var meningen att vi skulle valla idag men jag mådde inte bra vid den tidpunkten så vi valde att avstå. Hundarna måste få en chans att vila också. Senare på dagen åkte vi hem till min syrra som fyllde 50 år. Efter att vi ätit god tårta och diverse annat begav vi oss till sportfältet där vi spelade kubb och grillade. Hundarna fick vara lösa och de fick verkligen springa av sig. Kanske blev det för mycket springade för Tara och Kiwis del med tanke på att de tävlat i tre dagar. Morgondagens lopp får väl visa hur det blir med den saken.

Åker till Bergslagsveckan

Inom någon timme åker vi iväg till tävlingarna i Smedjebacken. Det är en del vi måste införskaffa först, främst gasol men även en hel del konserver, blöjor mm. Jag är verkligen laddad inför dessa tävlingar och jag har gett mig fan på att vi ska göra många bra lopp. Hinder för hinder är det som gäller för mig nu och jag insåg i Knivsta att "tyst handling" inte är något för oss. Bara jag är mjuk i rösten påverkas inte Kiwi negativt, snarare tvärtom. Dessutom ska jag börja säga hindernamnen igen då jag känner att Kiwi reagerar bra på detta. Jag fick bevis för detta i Knivsta men har svårt att komma med exempel då jag inte exakt minns situationerna. På mitt kommando sög Kiwi verkligen in i tunneln trots att ett annat hinder stod frestande nära.

Fan, jag kan inte sluta tänka på hur hopploppet i Knivsta hade slutat om Kiwi ej behövt ta om slalom och om jag gjort de framförbyten jag skulle. En sak vet jag, men nästan 100% - vi hade slagit min stora idol - Åsa Emanuelsson och kanske Jenny Damm och Lotus. Per Solén med Molle, Britt Perez med Sol, Birgitta Bergström med Ida hade verkligen fått det hett om öronen. Swift, Elvis och Eddie hade vi dock ej rått på för de hade himla bra tider. Kiwi hade säkert hamnat på en tid på runt 27 blankt! Nåja, nu är det upp till bevis för alla som tvivlar. Jag vet vad min hund har för kapacitet + plus några andra som sett henne på träning. Det är bara husse som är hemskt att se på banan. Men jag lär mig och får mer och mer rutin. Vänta bara!

Stressigt

Gud var svårt det är att komma igång idag. Klev innanför dörren strax efter 02:30 igår så egentligen är det väl inte så konstigt att man är trött. Har en massa tråkiga saker som vi måste göra och det snabbt. Städa hela lägenheten, husvagnen, köpa gasol, mat och en massa annat kraffs tills imorgon. Den som fick lägga sig på en klippa ändå och bara njuta av solen! Men, men, i ett annat liv, i ett annat land, i en annan kropp o.s.v.

Peace.

Tävlings- och träningstankar

Äntligen tittar solen fram! Mycket efterlängtad kan jag säga. Förhoppningsvis får vi vackert väder nästa vecka då det är tävlingar. Lite moln på himlen gör inget eftersom det kan vara svårt att fokusera om det blir FÖR varmt. Tyvärr har vi inte hunnit träna någon agility alls innan dessa tävlingar. Det är inte alls bra så går det illa är det mitt eget fel. Efter nästa vecka blir det till att tänka om; i fortsättningen ska vi träna mer än vi tävlar, nu är det tvärtom. Jag fick tillbaka suget efter tävlingen i Knivsta. Hopploppet såg rätt bra ut och där visade Kiwi att hon har lite fart under tassarna. Himla synd att hon tog fel ingång i slalom och att jag fick ta tillbaka henne. Vi måste har förlorat minst fyra sekunder där. Sedan var det lite småmissar där Kiwi blev osäker, bland annat gjorde jag några dumma bakombyten trots att jag under banvandringen bestämt mig för att göra framförbyten. Hamnade på fel sida långhoppet mot slutet på grund av att jag där ej gjorde det framförbyte jag planerat vid hindret före. Kiwi blir allmänt osäker när jag gör bakombyten vilket leder till att hon tappar fart. OM jag gjort som jag planerat istället och inte tryckt Kiwi inför slalomet, då hade vi slagit Åsa E och IA. Vi hade i alla fall inte varit långt efter.

Snart åker vi

Nu är det inte många dagar kvar tills vi åker och tävlar igen. Det är en hel del som vi måste fixa med husvagnen innan vi drar iväg. Bland annat måste vi se till att vi har ett nytt batteri, sedan måste vi byta gasoltuben mot en ny. En storstädning är också att vänta för är det smått kaos i vagnen. Tänker man till en smula får man plats med ganska mycket. Otroligt skönt också att det bara är jag, Madde, Melvin och vovvarna som åker. Nu är det slut med att ha folk i vagnen när vi är ute och tävlar. Vi får knappt plats själva i den. Fast vi gör vissa undantag - det finns vissa som alltid har en given plats i vagnen, jag tror att de vet vilka vi menar. Sedan finns det människor som vi tidigare kunde tänka oss låta bo i i vagnen. Men det var då och vi skulle aldrig falla oss in att ta in denna människa i vagnen igen - never in my life!

Jag känner i kroppen att det kommer bli många bra lopp på Bergslagsveckan. Nu får det vara slut med allt trams!

Inget om bröllopet

Helt sjukt! Jag har inte skrivit en enda rad om bröllopet. Dålig stil Göran, nu får du skärpa dig! Lovar att skriva några rader om denna fantastiska dag imorgon.

Styrketräning

Ikväll bestämde jag mig. För vad kanske ni undrar. Rubriken till denna post säger väl egentligen allt. Imorgon är det jag som besöker närmasta gym och köper ett månadskort. Det är hög tid för mig att återuppta min träning. De flesta av mina "nya" vänner vet nog inte om att jag styrketränade hårt för ett antal år sedan. Jag var mig inte riktigt lik då och jag klagade garanterat inte över att jag var fet.

Det är bloggen: Life of a fitness star som starkt bidragit till att jag åter fått upp suget. Varför vet jag inte men nåt är det i det hon skriver. Feta Göran existerar inte nästa år, det ska jag se till!

Vad ett lopp kan göra mycket

Efter första loppet i Knivsta igår hade jag i princip lagt agilityn på hyllan. Jag kände ingen glädje alls och var helt omotiverad. Det märktes verkligen på Kiwi för hon tog hinder helt som hon själv ville. Det var kaos på banan. Mina vänner försökte peppa mig men jag var rätt likgiltig. Dessutom var jag helt säker på att jag inte ville åka och tävla en hel vecka på Fagerstas tävlingar. Efter hoppklassen förändrades mitt tankesätt och jag kände en skön känsla i kroppen. Synd att Kiwi missade slalomingången för vi hade gått in på en bra tid annars och säkert en bra placering. Då hade man väl blivit smått lyriskt, något både jag och Kiwi hade behövt få uppleva.

Viktminskning

När jag kom hem från Gotland blev jag förvånad över en sak. Jag hade gått ner ca 8 kilo - på en månad! Det var precis vad min kropp behövde eftersom jag var rätt fet ett tag. Mina knän tog en del stryk och jag har fortfarande problem med mitt högra knä. Motivationen för att fortsätta gå ner i vikt är hög och jag försöker röra på mig varje dag. Hittills har det blivit promenader på ca 1 1/2 timme varje dag (en dag gick jag 3 timmar). Hm, nu ljuger jag lite eftersom jag inte varit ute och gått de senaste två dagarna. Igår fanns det inte tid eftersom det var tävlingar i Knivsta men man förbrände nog en del kalorier ändå den dagen.

Kan inte sticka under stol med att man blir lite glad när folk kommenterar att man gått ner i vikt. Jag har mått jävligt illa när jag varit så pass fet som jag varit. Dessutom är det inte bra för min diabetes. Vem vet, kanske kommer det även visa sig på agilitybanan att man gått ner i vikt.

Ett dåligt och ett hyffsat lopp i Knivsta

I strålande väder åkte vi till Knivsta BK för att tävla. Det var bara klass 3 vilket kändes väldigt skönt. Agilityloppet gick helt åt skogen och vi diskade oss. Jag valde att inte ens köra klart banan då allt var totalt kaos. Kiwi tog hinder hur som helst (mitt fel - jag vet). Jag ville prova att köra med "tyst" handling vilket inte alls funkade.

Hoppklassen gick bättre. Tyvärr fick vi fem fel i slalom eftersom jag tryckte Kiwi inför hindret. Jag brukar alltid ge henne space inför slalomet men nu kom jag för nära. Onödigt, men sådant som händer ibland. Annars gick loppet bra och vi landade på 31.5 ungefär. Helt ok tid eftersom vi säkert förlorade minst 4 sekunder genom att slalomet togs om då Kiwi hunnit sex portar ungefär. Fan, det hade känts skönt om vi nollat och kommit i mål på en tid på typ 27 *drömmer*

Agilitytävling i Knivsta

Det kom som en överraskning när vi såg att Knivsta BK skulle arrangera agilitytävlingar idag. Tack så mycket att vi fick efteranmäla till denna. Jag ska gå in med Kiwi och röja fett idag och se till att vi har riktigt jävla kul. Hoppar hon kontaktfält tänker jag ta om dessa och inte låta henne fortsätta. Kanske är det dumt med tanke på allt det jobb jag lägger ner för att hon ska tända till rejält och öka farten och få mer glädje. Å andra sidan anser jag att kontaktfälten är så viktiga att man inte kan negligera när hon hoppar. Den senaste tiden har det dock sett bättre ut och hon brukar oftast fixa kontaktfälten.

Det vore himla kul om vi kunde gå in med samma attityd som när vi tränar. Då har Kiwi fart nog för att slå de flesta. Vissa som läser den förra meningen kanske fnyser till, men de har nog aldrig sett hur Kiwi går på träning. Passa er, rätt som det är slår vi till och då går ingen säkert. *blink*

För Maddes del ser det lite mörkt ut. Hon är jätteförkyld och känner av sina bihålor. Kanske följer hon med och tävlar idag annars får väl jag eller någon annan köra Tara. Det är osäkert om mitt knä håller då det fortfarande knarrar och värker i det. Tänke prova att linda det hårt innan jag kör mina lopp idag. Förhoppningsvis blir det inte värre för då kan jag nog inte tävla på Fagerstas tävlingar. Den som lever får se.

Strålande träningspass

Har varit hos Mickis och vallat på Höla idag. Även Madde och Luma körde ett pass och Luma överraskade positivt på mig. Man såg även på Madde att hon tyckte att det var kul igen. Så himla underbart att se.

Vad gäller Kiwi så har jag inga ord. Vi har knappt tränat alls den senaste tiden, 2 träningspass på två månader är inte mycket. Ändå kändes det bättre än någonsin idag. Det enda som jag kan klaga lite på är att jag skulle önska att Kiwi kunde lägga sig direkt efter mitt liggkommando. Men säg den hund som gör det, även de mer erfarna hundarna brukar ha lite svårt att ligga direkt på kommando.

Stort tack till Mickis för att vi fick komma och träna idag och tack även för gott fika. Hoppas vi ses snart igen.

Ps. Kiwi - I love you!

Bror med familj på besök

Idag kom bror med familj på besök. Sebastian ser ut att trivas ypperligt med hundarna och han följer med ut vid varje promenad. I morgon åker vi till något äventyrsbad och jag vet att det är åtminstone två som ser fram emot det. Hoppas på finare väder då än vi haft idag.

Kommentarer kring gotlandstävlingarna mm

(Foto: Andreas Silfverberg)
Agilitytävlingarna på Gotland gick tyvärr inte så bra för mig och Kiwi. Jag hade hoppats på att vi åtminstone skulle göra några bra lopp, nu blev det bara ett som var hyffsat. Dessutom var jag så bakis en dag att jag inte kunde köra hoppklassen. Tack Madde för att du körde Kiwi i det loppet. Under denna tävlingsvecka hade jag dock problem med mitt högra knä och känningar av bihåleinflammation. Självklart spelade detta roll och påverkade på sitt sätt våra resultat.

Jag tycker ändå att Kiwi visade en annan sida på banan då det känns som om hon är på väg att tända till. Farten var bättre än jag sett på länge så det är bara en tidsfråga innan vi slår till! Vad gäller min del är jag en sådan person där inget får gå snett utan allt måste kännas toppen, annars funkar ingenting. Vi gör ofta bättre lopp i regn än när det är strålande solsken. Kiwi påverkas inte alls av regnet, inte negativt i alla fall.

Den senaste tiden har Kiwi haft problem med kontaktfälten men det såg mycket bättre ut på Gotland. Förhoppningsvis börjar denna bit falla på plats och det ser i alla fall bra ut på träning. Det viktiga är att jag gör lika på tävling som på tävling. Även slalom har funkat bra och det var nog bara i ett lopp Kiwi gjorde fel i slalom. Men då var det helt och hållet mitt fel då jag hamnade helt fel och kom för nära första porten. Nu är det Bergslagsveckan som står på schemat. Det ska bli spännande att se hur det kommer sluta. Tack Klinteortens HU för väl arrangerade tävlingar och tack även till Visby BK och Södra Gotlands BK.

Under vår vistelse på Gotland har vi även vallat får vid ett tillfälle i Fårösund. Det gick jättebra trots att fåren var helt ovallade. Tack Marianne och Göran för att ni lät mig och Kiwi valla när vi var hos er.

Till sist: ett stort tack till familjen Jurehn som lät oss på hos ställa husvagnen hemma hos de och som även lät oss låna "röda huset" under nästan två veckor. Ni är fantastiska!

Hemma igen

Då var man tillbaka igen efter ca en månad på Gotland. Mycket har hänt sedan vi åkte och ni kommer snart kunna läsa om allt detta här.

På återseende.