Kom just hem från en trevlig promenad med djuren. Det finns ett gammal järnvägsspår här i närheten - en raksträcka på säkert 10 km. Räls och allt som har med järnvägen att göra är borta. Eftersom Tara larmar som en galning när hon är lös när träffar på en annan hund ute är det skönt att kunna se flera km i förväg om det kommer en annan hund. Pim hänger med jättebra på våra långpromenader. Det känns underbart att hans ben läkte ihop så bra. Han har blivit 100 % återställd vilket glädjer oss oerhört.
På vägen hem passade jag på att träna ett agilitypass med Kiwi; bara hon och jag. De andra lämnade jag i bilen. Planen på Gislaved-Västbo BK är superfin. Idag valde jag att enbart träna kontaktfält med Kiwi. Jag placerade dock däcket framför balansen. Mamma mia vilket roligt träningspass det blev. Kiwi var överlycklig och det är helt sjukt vad hon går igång när vi kampar. Det är skitsvårt att få henne att släppa repet som vi busar med. Kontaktfälten var jättefina som samtliga kontaktfältshinder. Vi tränade även starter och Kiwi har svårt att stanna kvar fast ska jag vara ärlig så skiter jag i det just nu. Det vi jobbar mest med är att få upp hennes glädje för agilityn och då kan jag inte vara petig och tjata på henne vid starten. Den biten får vi träna på när vår för tillfället primära mål är uppfyllt; att hon ska älska agility.
Under en tremånadersperid kommer jag enbart fokusera på kontaktfält och mycket enkla kombinationer där Kiwi kan ösa järnet. Starter skiter jag i totalt då det för tillfället förstör mer än tvärtom. Jouni Vainio (om jag inte minns fel) sa en gång till mig; man kan inte träna på för många olika saker samtidigt. Fokusera på en eller två saker och träna på detta. Jag ska lyda hans råd. Jouni är en mycket duktig agilityförare och min absoluta förebild inom agilityn. Han är inte bara en skicklig handler, han är även ett stort föredöme för sporten eftersom han alltid är glad, ger en goda råd och helt enklet sprider glädje omkring sig.
Det var snack om att vi måste bära bort alla hinder efter varje gång vi tränat, detta irriterade mig ganska mycket. Nu har det visat sig att a-hinder, gunga och balans kan stå kvar där de är placerade. Det är alltså bara hopphinder och tunnlar de vill att vi ska plocka till sidan. Inga problem, har man 500-600 meter till brukshundklubben och kan träna agility på hyffsade hinder då gör det inget att man får bära lite.
Jag och Madde har dock valt att bli medlemmar på Gnosjö BK istället för Gislaved-Västbo BK. Detta beror till stor del på att man på Gnosjö BK har en helt annan syn på agility än GVBK. Gnosjö BK tog emot oss med öppna armar och alla är supertrevliga. Madde och jag kommer även ha en fortsättningskurs på Gnosjö BK (hon är ansvarig för kursen men vi håller den tillsammans).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar