Då har man varit hemma i snart ett dygn. Kroppen återhämtar sig mer och mer för varje dag. Nu börjar smärtan i ryggen släppa taget och ansiktet känns inte lika längre som en fotboll. Minns inte att jag tyckt det varit så jobbigt att ligga på sjukhus tidigare men denna gången var det otroligt tråkigt. All den väntan, man blir nästan galen. Sedan kommer det in en sköterska eller läkare i någon minut följt av ytterligare många timmars väntan. Då ska man tänka på att jag tillbringade en mycket kort tid på sjukhuset. Ägnar därför en tanke till alla de som tillbringar månader på sjukhus!
Räknade idag ut att det är fem dagar sedan jag och Kiwi vallade sist. Hoppas det inte drar ut på tiden alltför mycket innan vi kan åka iväg igen. Agility är uteslutet, i alla fall tycker min läkare det. Tills jag varit på återbesök är det väl bäst att göra som hon ber om. Nu har jag ändå inte prioriterat agilityn särskilt mycket den senaste tiden så det är mest vallningen jag oroar mig för. Hur som helst, om Lotta eller Gunnel har tid imorgon kör jag gärna ett pass med Kiwi.
Appropå agilityn. Suget är på väg tillbaka, speciellt eftersom Kiwi verkar vara på hugget. Nu när man dessutom är med i ett sådant bra lag börjar man bli tänd igen. Jag ser framför mig den tävling då vi alla i laget nollar. Vilket lag ska kunna slå oss då? INGET! Säg vilket!
1 kommentar:
Shit, detta har jag missat! Hoppas det inte är nåt allvarligt!
Skicka en kommentar