Skönt träningspass på Lilla Ekebo

Tidigt i morse kände vi oss sugna att träna vallning igen. Madde ringde till Gunnel och som den goa kvinna hon är var det inga problem för oss att komma till Lilla Ekebo (Lidingö). Det går inte en dag utan att jag tänker på vallningen. Jag får nästan dåligt samvete de dagar vi inte tränar. Träningsdosen ökar hela tiden och frågan är om vi inte tränar mer än 5 timmar i veckan nu. Fick jag bestämma (och säkert Kiwi också) skulle vi lätt kunna träna 10 timmar i veckan eftersom det är så otroligt kul!

Vädret var till en början inte alls lika fint som det varit de senaste dagarna. "Vädertanten" lovade dock att solen skulle titta fram strax efter lunch. Fram till dess var det svinkalt - tur att man hade extra kläder med sig. Självkart tittade solen fram precis när vi var klara med träningen och på väg hem. Nåja, nog om vädret. Dags att sammanfatta dagens träning.

För första gången tränade vi fållan, både in- och utgång vilket var jättekul. Helt klart måste vi träna mer på detta moment, speciellt ingången, men jag är ändå nöjd med resultatet. Eftersom dessa får väldigt gärna går in i fållan gjorde Gunnel det lite svårarare för oss när vi tränade på att ta in fåren i fållan. Hon placerade en av sina hundar mittemot ingången för att på så sätt skapa lite tryck på fåren. När hunden inte stod där var det inga problem att få in fåren men det var värre när hon stod där. Jag har mycket att lära vid detta moment men jag lovar - snart fixar vi det galant. Utgången gick galant varje gång; Kiwi var väldigt lugn och fokuserad i fållan. Hon gick lydigt in och la sig direkt på mitt kommando. När jag sedan skickade henne, höger eller vänster bakom fåren gick hon upp till klockan tolv och la sig där.

Vi tränade även "riktiga" hämt. Avståndet till fåren var ungefär 30-40 meter. När jag skickade Kiwi höger höll hon ut väldigt bra och höll även bra avstånd till fåren när hon kom bakom. Dessutom la hon sig direkt på mitt kommando. Det gick inte lika bra att skicka henne åt vänster, höger är helt klart hennes favoritrikting eller hur man nu säger. Men ingen panik, vi har just börjat träna hämt och jag vet att det kommer bli mycket bättre med tiden. När Kiwi svängde in mot fåren drog de iväg, trots att Gunnel stod mitt i flocken. Detta bidrog till att jag inte kunde skicka Kiwi vänster igen efter att jag lagt henne. Gunnel gav mitt ett tips idag. Nu när jag skickar Kiwi åt höger eller vänster upprepar jag kommandot för att på så sätt försöka få henne att hålla ut mer. Gunnel ville att jag skulle testa att säga psssssssssh efter att jag gett henne riktningskommandot. Jag är lite ambivalent över hur jag ska göra här. Men det lär väl visa sig vad som funkar bäst.

Fösningen och drivningen går bättre och bättre och det är nu inga problem att driva i en "rak" linje. Kiwi börjar även svara bättre och bättre på mitt saktakommando även om det kan bli mycket bättre. Nu har vi bara tränat på detta i ca två veckor så jag kan inte kräva mer av henne redan. Hon håller även lägre tempo rent generellt när vi föser och driver.

Det jag ska tänka lite extra på nu är att träna så Kiwi förstår höger/vänterkommandona vart jag än står i förhållande till henne. Jag vill även att hon ska hålla ut mer när jag skickar henne åt höger eller vänster. Tempot rent allmänt måste också bli lägre men jag ser att ju lugnare jag är, desto lugnare och tryggare blir Kiwi. En annan sak som jag gillar är att Kiwi direkt slutar jobba när jag säger "Tack, det räcker!" Hon förstår även att "bort" betyder att hon ska försvinna från fåren.

Vi börjar bli ett team nu jag och Kiwi. Kommunikationen oss emellan har kommit till ett helt annat plan. Jag är fast i vallningen nu - det är det roligaste jag någonsin sysslat med. För varje träningspass inser jag att Kiwi kommer fixa vallhundsprovet detta år. Har även tänkt tanken att anmäla Kiwi till vallhundsprovet som hålls redan i maj. Det spelar ingen roll hur det går det, vi behöver rutin. Ju mer man tävlar desto bättre.