Först och främst tänker jag gå ut offentligt och berätta att jag stödde Sverigedemokraterna i det senaste riksdagsvalet. Många höjer nog på ögonbrynet nu och fördomarna börja hagla. "Inte visste vi att han var rasist!". Vad gäller detta påstående hänvisar jag till en tidigare post i bloggen. Chansen är väldigt stor att jag röstar på detta parit även inför nästa val men då måste paritet rensa ut ännu mer än man gjort. Man måste dessutom kunna visa att det finns representanter att fylla platserna med som man erhållit.
Vad folk än säger, det känns nästan som att en majoritet av svenskarna blivit hjärntvättade, skäms jag inte över att säga att jag är stolt över att vara svensk. Får man inte värna om de svenska traditionerna? Är det inte fel när vissa till och med tar illa upp när man spelar den svenska nationalsången på skolorna. När man i vissa samhällen inte ens kan hissa den svenska flaggan utan att bli utfryst. Jag har inte blivit sverigedemokrat för att jag tycker illa om invandrare - absolut inte. Tycker ni att det låter konstigt? Trist för er! De jag avskyr och föraktar är de svenskar som direkt anklagar en för att vara rasist så fort man ens nämner något negativt om en invandrare. Här visas det att invandrare har mycket mer stake än många svenskar. Med invandrare kan man föra en dialog det kan man inte med svenskar - de snoppar av en direkt. På många sätt respekterar jag invandrare mer än många svenskar. En paradox för vissa men inte för mig.
För de som tycker att mitt resonemang är paradoxalt vet inte vad de snackar om och tillhör den skara som jag inte ger fem öre för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar