Torsdagskvällen började så himla bra. Först träffades vi på Snaps uteservering där första ölen införskaffades. Tyvärr hade solen gått ner så värmen lös med sin frånvaro men det var ändå inte kallt. Vi bestämde oss för att fortsätta kvällen på Engelen där jag aldrig varit tidigare mer än tio minuter. Det blev helt klart en minnsvärd afton och natt, vi kom inte från ställen förrän 03 eller nåt. För andra gången på mindre än en vecka kom jag inte hem förrän kl 04:00. Promenerade hem även denna gång. Duktigt va!
På fredag skulle Melvin skolas in på dagis kl 10. Jag får väl erkänna att jag inte var den piggaste kraken i stan när jag vaknade. Ändå kändes det helt ok. Personalen på dagis verkar super och lokalen var jättefin. Melvin kommer få det otroligt bra där. Tyvärr hände en tråkig incident strax före vi skulle gå hem. Jag fick ett anfall som man närmast kan kalla ett EP-anfall! Slog mig som fan i ansiktet, ryggen och på en hel del andra ställen så jag tydligen dunkat skallen i dörrkarmen, väggen och golvet. De ringde ambulans, som dessvärre fick punktering när de var på väg att hämta mig. Snacka om fredag den 13! När jag vaknade fattade jag ingenting och helt plötsligt befann jag mig på SÖS. Efter ett antal timmar där röntgade de min skalle och rygg men det såg helt ok ut. Jag fick tillbringa natten där och blev utskriven kl 13:00 idag - ungefär. Jag ska snart dit på återbesök för ytterligare prover och fram tills dess får jag inte köra bil.
Idag ser det ut som om jag har varit ute och slagits - alltid är det någon som tror det. Hur som helst, nu har jag fått mig en tankeställare. Jag kan inte hålla på som jag gjort och absolut inte vara ute till 04 utan att sköta kost och annat. Nu behöver det inte vara den utlösande faktorn men samtidigt är det något som vi inte kan räkna bort sa läkaren. Skärpning nu!
Ett stort tack till alla som skrivit hälsningar i Maddes blogg. Det är uppskattat ska ni veta.
3 kommentarer:
Skönt att du är hemma igen Göran. Måste ha varit en hemsk upplevelse för er alla. Hoppas alla prover ger något svar på vad som hänt dig.
Sköt nu om dig ordentligt. Du vet att vi tänker på er...
// Maria & Uffe
Skönt att du är på benen igen. Sköt om dig. // Lena
Usch vad obehagligt! Ta hand om dig nu och hoppas att ni snart kommer ig[ng med tr'ningen igen! Kram
Skicka en kommentar